Faktiskt börjar jag bli gräsligt trött på alla dessa tävlingar. Men att stanna hemma finns ändå inte på världskartan. Tänk om jag missar något bra och spännande när jag sitter där hemma, och alla mina vänner tävlar? Jag tröstar mig helt enkelt med att det inte bara är jag som börjar längta efter vinteruppehållet nu.

I lördags var vi i Hässleholm och tävlade, officiellt och cup. Klasserna var ganska små och tävlingen var gemytlig. Banorna var danska och jag nästan gnuggade händerna av förtjusning när jag såg hoppklassen - en typisk Novabana.

Men först skulle vi tävla agilityklass. Nova gick riktigt, riktigt bra men på slutet betedde jag mig fruktansvärt klantigt och petade henne över ett hopphinder från fel håll. Så mycket för mitt motto: Håll dig till planen om du så ska dö på kuppen!

Spice Pirayansson gick också bra och jag var nöjd med att mitt lite udda vägval fungerade väl. Till min förvåning vann vi klassen. Jag har tävlat agility i 20 år och aldrig vunnit en klass 3!

Så på prisutdelningen gav mig vännerna stående ovationer =)

Hoppklassen var lika kul som den såg ut. Largehundarna hade haft ett litet helvete, men för medium gick det bättre även om en del föll bort. Nova nollade, även om det inte var den snabbaste rundan vi gjort så hoppades jag ändå på SM-pinne. Tyvärr missade vi pinnen med två placeringar men tack vare generösa Hässleholms HU så fick Nova ändå pris. Med Spice gick det inte alls som jag tänkt utan jag uppfann på stående fot lite nya schyssta handlingsmoves. Hon kan gå fortare, men det räckte i alla fall till en fjärdeplats.

Vi skulle tävla cupen också, och när det äntligen var dags för den så hade jag hunnit slöa till. Det var inte helt lätta öppenklasser och de krävde en del tankeverksamhet.

Både Nova och Spice nollade hoppklassen. Spice fick lite hjärnsläpp efter slalom och blindbytte på mig och missade då nästa hinder. Domaren tyckte att hon inte varit i vägranzonen och gav mig inga fel, men tiden tickade iväg. Inför agilityklassen hade jag den placerade med endast en hund emellan.

Agilityklassen innehöll en del passager som jag vet att jag suger på, bland annat hinder som skulle hoppas bakifrån. Även om jag tränat mycket på just det sista tiden så sket det sig ändå med Spice. Så hoppet fick alltså stå till Nova. Hon nollade igen, men tyvärr räckte inte tiden utan vi hamnade precis utanför prisplats.

Men vad gör det - det blir ju fler tävlingar nästa helg!

I torsdags fyllde Nova 8 år. Vi var och tävlade klubbtävling och jag trampade tyvärr på stackars Nova så hårt att hon blev halt. Med på tävlingen var även Novas kullsyster Meddy. Jag har känt till Meddy något år nu och slumpen ville att jag hade kameran med mig. Tyvärr har bloggen krånglat några dagar nu och det har inte gått att ladda upp bilder. Men här kommer de i alla fall - grattis på 8 års-dagen Nova och Meddy!

Det skulle bara ta några timmar för vår del, tävlingen i Ystad, så vi brydde oss inte om att sätta upp något tält. Alla väderinstitut var enhälliga – inget regn innan kvällen.

När vi banvandrade agilityklassen började det regna lite. När vi startade regnade det lite mera. Fram med paraplyer och regnställ och försöka rädda det som gick att rädda.

Spice inledde med en nolla och ledde till och med ett tag. Banan var inte alls svår men folk var inte alls på hugget. Så jag gick in med Nova och satsade på SM-pinne och nollade även med henne. Till min glädje och enorma förvåning räckte det till en 2:a-plats för Spice och en 5:e-plats för Nova.  SM-pinne och dessutom CERT!

Nu regnade det riktigt rejält, modell åskregn, men arrangören var skoningslös och skickade in oss på banvandring i hoppklassen. Hela banan fullkomligt flöt och vattenpölarna var 3-4 centimeter djupa. Banan var verkligen inget för mig men jag satsade ändå på ytterligare en SM-pinne. Återigen glömsk om att Nova är betydligt mer lyhörd än Spice så gjorde jag min förhållning för tidigt och drog henne innanför ett hinder. En förarglig vägran som även gav oss tidsfel. Med Spice satsade jag faktiskt på vinst, men banan var verkligen inget för oss. Förvisso nollade vi, men det var det bedrövligaste lopp jag gjort på länge. På ett ställe blev det så märkligt att jag började skratta och kunde knappt sluta. Tack vare att Spice var så snäll och väntade på mig i alla de kluriga passagerna, så fick vi tidsfel. Nu kan man förvisso ifrågasätta referenstiden på en bana som stod under vatten, hade maxade hinder och innehöll flera hinder som skulle tas från fel håll. Men domaren bestämmer – har jag hört från en säker källa – och jag får nöja mig med det. Spice slutade i alla fall 4:a.

Kom precis på att jag inte bloggat om helgens tävlingar. Det beror mest på att jag A) är i full gång och jobbar igen och att B) helgen var en fullkomlig katastrof.

På lördagen åkte vi hemifrån tidigt som sjutton för att tävla i Sjöbo, klass 3 och lag.

Nova nollade hoppklassen, men tiden räckte inte och Spice diskade sig. I agilityklassen diskade sig Spice ganska dumt i en passage som var självklar och Nova fick en onödig och dum femma med tidsfel.

Hopplagklassen var en knepig rackare och vi ville ha en pinne. Det ville sig inte bättre än att Mascot diskade sig som första hund. Yatzy gjorde ett stabilt och bra lopp, Zingo var 2 millimeter från att ta fel tunnelingång och själv sparkade jag Spice stillastående över en oxer. Men vi var det enda laget som tog oss runt, så vi vann och är därmed SM-klara.

På söndagen hade vi tävling på Rönne och det är inte lyckat att tävla samtidigt som man ska vara funktionär, laddningen är inte på topp.

Nova nollade i agilityklassen, men det räckte inte till. Med Spice fick jag helt oväntat fel för beröring. Jag tror att det handlar om ett kompensationsfel, för på gungan vet jag att jag råkade peta till henne. Nu fick jag fel 5 hinder senare istället.

Hopptrean var så märklig att det blev många disk. Och de som inte diskade sig fick tidsfel. I medium hade till och med vinnaren tidsfel. Och då är det ändå en snabb hund.

Jag råkade dra i Nova lite tidigt och fick en vägran. Det retar mig eftersom jag troligtvis hade haft min SM-pinne annars. Spice tittade in i en tunnel och blev diskad.

När det var dags att gå banan för agilitylagklassen satt jag fast som speaker i världens rörigaste hopplagklass large. Dessutom regnade det och blåste så mycket att listorna flaxade och flög.

Jag snabbgick banan efter klassen. Spice bommade slalomingången som var ganska svår, Mascot nollade, Yatzy fick 10 fel och Zingo diskade sig. Så det blev ingen placering för oss.

I hoppklassen var alla trötta och ville bara hem. Mascot nollade igen, Yatzy stod över, Eva sprang med Zingo och nollade tror jag och Spice diskade sig. Jag struntade i vilket för tävlingen var slut och det var dags att packa.

Just nu är jag ganska trött på att tävla känner jag och jag ser faktiskt fram emot vinter och valpar.

I helgen stack husse till Gotland för att döma och jag fick själv åka till Halmstad och tävla. Med som sällskap hade jag Emma med Moa & Sol. Halmstad BK har flyttat, men tack vare att Emma är före detta halmstadbo så hittade vi dit lätt som en plätt. Men sedan var det slut på det lätta, för vi var tvugna att parkera ute på ett kalhygge. Man fick köra längs en smaaaaaal skogsväg där det stod bilar på båda sidor, och be en bön att man inte skulle få möte. På med alla grejjorna på kärran och börja gå, stressa stressa. Hur långt hade de kommit med klass 2 egentligen?? Skulle vi hinna fram i tid? Släpa tontung kärra ungefär 500 meter över stock, sten och rötter. Visst är agility roligt?

Äntligen framme vi nya fina klubbstugan, men var är agilityn? Jasså, där borta, bakom de gigantiska lydnadplanerna! Tja, det verkar ju logiskt och precis som vanligt.

Upp med tält och packning, rusa tillbaka till bilen för att hämta hundarna. Mötte en bekant på vägen: Du ska nog flytta din bil, det luktar bränt i gräset under den...

Ställde Emma på en parkeringsplats som precis blivit ledig, marchera med hjärtat i halsgropen bort till den "brinnande" bilen. Puh, ingen röklukt och inga lågor.

Backa, knixa och krångla för att få ut bilen och vända på vägen. Ut på stora vägen och vända ytterligare en gång för att påbörja inpassning av jättebil på liten smal pytteväg. Givetvis fick jag möte. Blev tvungen att backa hela vägen tillbaka ut. Ingen tacksamhet från den mötande bilen. Suck och stön. Sladda in på parkeringsplatsen så SMS:ande Emma får hoppa ur vägen. Finally!

Vänta länge, länge på klass 2. Tråkigt, men fick i alla fall hejja fram Emma och Moa till sin sista hoppinne. Grattis!

Världens hemskaste hoppklass 3-bana. 95% av startfältet diskade sig, däribland jag med två hundar. Vänta, prata skit och äta. Klockan tickar på. Äntligen agilityklass, helt slut i rutan. Spice har slarviga svängar och Nova tuffar på. Nollor båda två och måste vänta i evigheter på resultatlistan. Till min förvåning blir jag 4:a resp 7:a. Ytterligare en pinne till Nova, bara två kvar nu.

-Usch, vad klockan blev mycket, säger Emma när vi sätter oss i bilen.

20.30 och 60 minuters körning hem. Mata hundar, göra tacopaj och tvätta bajsiga hundrumpor. Hysteriska skrattanfall och öl, inte bra.

Sent i säng och upp tidigt. Inte så lång väntan idag. Betydligt trevligare hoppklass idag. Nova 5 fel för missad slalomingång och nolla med fin tid för Spice. Det räckte minsann till en 5:e plats, sista pinnen, sista certet och CHAMPIONAT!

Hiskeligt tråkig agilitybana, in och göra sitt jobb bara, ingen passion, helt OK lopp men inte super. Till min förvåning blev Spice 2:a.

Sista klassen för dagen var hopplag. Sista pinnen täkte vi ta. Det visade sig att de skrivit fel, det var inte hoppklass utan agility. Och vi behöver ingen agilitypinne. Vi kan ju i alla fall försöka vinna, tyckte vi. Men moralen sjönk och våra överhettade hjärnor fick inte riktigt till det. Spice var den enda som nollade, och det var inte ett speciellt bra lopp.

Körde bilen ända fram till tältet och bara kastade in allt. Pitstop vid klubbstugan för toabesök och glassinköp. Tittar oss i speglen och konstaterar att det kanske stramar lite i huden. Min näsa är alldeles sönderbränd, men vad gör det när man är klar för SM  2011 och har en dubbelchampion i bagaget?

Det är något visst med kvällstävlingar. Den avslappnade stämningen. Grilloset som ligger över plan. Tanken på att man inte behöver gå till jobbet dagen därpå. Oftast sköna sommarkvällar. Härligt!

I veckan var vi i Oxie och tävlade på deras kvällstävling, bara medium den kvällen. Vi var klara tidigt, vilket såklart är skönt. Kluriga banor bjöds det på och jag nollade mina hundar i alla fyra loppen. Duktiga töser! Spice var dock inte riktigt på G trots att hon placerade sig i båda loppen. I hoppklassen fick stryk av Nova och det ska bara inte hända. Men Nova fick en liten pinne i hoppklassen, så nu är det bara tre pinnar kvar totalt.