Alla ni som följer oss på Facebook vet att Nova opererades akut för snart två veckor sedan.

Jag har tyckt att hon inte varit sig riktigt lik det senaste året, inte så alarmerande att jag tyckte att vi behövde åka till veterinären, men tillräckligt för att jag skulle fundera lite. Min teori var att hon helt enkelt började bli gammal, 9 år är förvisso inget för en sheltie, men hon har trots allt levt ett ganska hårt liv med mycket flängande hit och dit.

Trots det har hon haft en av sina bästa säsonger i år och hon har känts pigg och fräsch när vi har tränat.

Men så kissade hon mycket och drack mycket och jag började misstänka antingen pyometra eller urinvägsinfektion, vilket hon haft problem med tidigare. Och en dags när jag matade hundarna såg jag att det droppade vätska ur underlivet på henne och då ringde vi direkt.

Undersökningen visade vare sig på pyo eller urinvägsinfektion, däremot fanns det vätska i buken och levern var förstorad. Så de bestämde sig för att öppna henne för att ta en titt. Livmodern var det inget större fel på men den åkte ut för säkerhetsskull. Vätskan hittade de inte, så troligtvis följde den med livmodern ut. Levern var missfärgad och förstorad, så de tog prover att skicka iväg.

Jag fick hem Nova redan samma dag och hon hade givetvis ont efter att ha fått hela buken ommöblerad. Så dagen efter fick hon som planerat åka in igen för att få dropp. Men sedan har hon varit hemma och bklivit piggare och piggare för var dag som gått. Vårt liv har ju rullat vidare och Nova har på något vis fått passa in ändå. Kurskvällarna har hon fått vara hemme men någon tävling fick hon följa med på eftersom vi båda var borta. Det har gått fint även om hon varit ruskigt arg för att de andra hundarna har sprungit på hennes bana.

Idag har vi varit och tagit bort stygnen samt fått svar på leverprovet. Det visade sig att hon lider av en mild form av hepatit som först ska behandlas med mediciner och sedan ska hon gå över på ett kostillskott som ska hjälpa till att hålla sjukdomen i schack. Det kommer att bli återkommenade provtagningar för att kolla hur levervärdena ligger. Och nej, man har inte kunnat påvisa någon ärftlighet.

Här kommer mördarslalombanan som Våga tävla har i läxa till nästa gång. Alla presenterar sin bästa variant. Lycka till!

Nu har vi äntligen fått besked om att husse klarade provet och numera är Internationell agilitydomare!

Vad är det egentligen som driver en att tillbringa varje helg på agilitytävlingar?

Alla har väl sina anledningar, men för mig handlar det om umgänget, spänningen och jakten på SM-pinnar. För oss vanliga, som inte har en suck att komma med i landslaget, är nog SM årets höjdpunkt. SM är det man jobbar för hela året.

Med Spice är det självklart att satsa men Nova hade jag bestämt mig för att pensionera och bara köra på skoj. Men så började pinnarna att ramla in och SM verkade inte vara så långt borta. Så tog det stopp. Inte en pinne på månader. Förra helgen blev det minsann en och tävlingsdjävulen tittade fram igen. Och igår var det nära.

idag tävlade vi i Lund, trots åska och trombvarning. Fast det visste vi inte förrän vi kom dit och slagit upp tältet. Tur var väl det, annars hade jag aldrig åkt. Åskan mullrade ljudligt runt oss hela tiden, men någon tromb såg jag inte till.

Agilitybanan var inte svårt, men förarna gjorde den svårare än den var. Spice gick in som nummer 10 och tog ledningen i klassen. När Nova startade som nummer 58 hade ingen annan nollat. Snacka om att jag var nervös när jag gick in! Nolla betydde både SM-pinne och eventuellt ett cert. Jag var så noga så noga med allting och såg till att hon höll sig i schack på alla kontaktfälten.

Och bästa tanten gjorde det, nollade under referenstiden. SM-pinnen var i hamn och frågan var hur det blev med certet. På något vis hade husse missat en amris som smugit sig in bakom Spice och den slog Nova med inte ens en sekund.

Spice vann och Nova kom trea, så nu är hon klar för SM!!!!

Hoppklassen var rolig och annorlunda. Tyvärr fick jag inte prova hela eftersom jag råkade diska Spice på mitten. Jag blev så full i slratt att jag inte kunde fortsätta. Husse skulle provköra Nova inför lagklasserna och det blev nog sisådär en tio fel.

Efter klass 3 var det dags för lag och vi tävlade med en hund kort. Nova och husse har inte kört så mycket ihop, Jimmie och Max är lite orutinerade ännu och Spice är bara bäst. Frågan var om det skulle räcka.

I agilityklassen drog vi på oss fem fel och det räckte till en tredjeplats utan pinne. Fast det gjorde inte så mycket eftersom vi bara får ta en agilitypinne till, resten måste vara i hoppklass.

I hoppklassen blev det också fem fel, men vi hade turen på vår sida. Lagen efter oss hade 6 fel eller mer och det räckte till en andraplats och pine. Så nu är det bara två kvar!

Efter ytterligare en veckas regn så var den stora frågan; blir det något Sofiero i år?

Personalen var orolig för gräsmattan där agilityn skulle hålla till och många ringar fick flyttas på grund av leran. Men till slut så!

Två hundar att tävla och en hund att ställa - givetvis klockar det. Sheltieringen låg bara ett stenkast från agilitybana, men vad hjälper det när jag beräknas vara i båda ringarna samtidigt? men som genom ödets försyn så missade domaren båter från Helsingör och allting blev försenat en timme. Alla verkade ta det med ro men ingen blev nog så glad som jag. Samtidigt som largehundarna började tävla så traskade jag in i ringen med Skrutt. Mycket kan sägas om det som försigick i ringen, men det var inte så trevligt och känslorna svallade. Men jag fick min bedömning och kunde sedan gå därifrån, som jag sa till någon: dit jag hör hemma. Domaren dömer och det får vi acceptera, men jag har aldrig tidigare känt mig illa bemött av vare sig domare eller funktionärer.

"Bra storlek, behöver bättre könsprägel, något rund i skallen, behöver fylla ut i nosparti, bra öron, kort hals, bra rygg i passande benstomme, bra vinklar, bra päls, rör sig bra. Kv: Very good"

På agilitybanan gcik det mycket bättre. Banan var mer klass 2 än internationell klass 3, en riktig racerbana. Det skumma underlaget stökade dock till det i alla klasserna. Det var inte lerigt och det var inte vått, det var mer svampigt och fjädrande. Speciellt large hade stor problem med rivningar.

Nova startade först och vi satsade på SM-pinne. Hon gick fint och rev tyvärr ett hinder som stod i uppförsbacke. Men jag är nöjd ändå och vi gjorde vårt bästa. Pirayan knatade på bra och kom 4:a. SM-pinne nummer 27 var det.

Hoppklassen var lika snabb och flytig den. Jag måste också ha varit snabb och flytig för jag hann med saker jag inte hade tänkt. Hundarna skötte sig kanon, men hoppklass är inte riktigt vår grej. 6:a och 7:a blev det och Spice fick SM-pinne nummer 28.

Förresten, mitt mellan klasserna fick jag in och visa hund igen iförd leriga långbyxor och fotbollsskor. Skrutt fick äran att vara med i avelsklassen tillsamman med pappa Caesar. Enda gruppen som deltog, tyvärr utan HP.

  Foto: Stig Blom

jisses, vad jag är trött på det förbannade regnvädret! Visst, det är höst och det ska regna då, men mängden vatten som kommer är ju rent löjlig!

Har fått ställa in kurstillfällena när inte ens vår väldränerade grusbana har kunna få undan allt vatten, och att stå ute flera kvällar i veckan och bli fullkomligt genomblöt är sådär lagom kul.

Men nu har jag äntligen fått tag i ett regnställ som passar, så nu kommer jag inte att lida lika mycket.

I helgen var det faktiskt riktigt härligt väder, solen sken och det var lagom varmt. Perfekt agilityväder. Helgen gick ju såklart i agilityns tecken.

På lördagen dömde husse i Trelleborg medan jag och resten av laget åkte till Karlskrona för att tävla fyra lagklasser. Tyvärr så strök sig ett mediumlag och istället för två pinnar så tävlade vi bara om en. Tufft att vinna över så många bra mediumlag.

Först sprang vi en hoppklass. Förfärlig springbana som nästan var omöjlig att misslyckas med. Tre nollade hundar i mål, men lite för långsam tid. Det blev en tredjeplats av det.

Sedan var det dags för en agilityklass och den var mer att bita i. Lite kluriga linjer, och så var den låååång. Återigen tre nollade hundar och det räckte till vinst med 20 sekunder till godo. Nu är vi halvvägs till SM!

Efter lunchpaus och lite välbehövlig vila var det dags fär hoppklass nummer två. Eftersom husse var i Trelleborg så fick jag springa med både Nova och Spice och jag var rejält trött i benen.

Det kändes som om banan var ritad av någon som själv inte tävlade agility. Tvära svängar, konstiga vinklar gapande förare. Man behövde antingen vara övermänsklig eller ha en riktigt långsam hund för att lösa det snyggt. Nova drog på sig minst 20 fel och Spice 10. Ingen placering här inte!

Dags för sista hoppklassen och den var riktigt kul. Det gällde att vara med och jobba precis hela tiden. Nova nollade, Zingo nollade och Max diskade sig. Spice gick ut sist och jag såg inga som helst problem att nolla med henne. Men i slalom ramlade hon ur och jag fick börja från början. Och i hoppkombinationen efter tittade hon inte alls på mig och drog rakt fram. Disk för Spice och disk för laget!

På söndagen åkte vi till Höör. Husse skulle döma och jag fick äran att debutera med Miza i hoppklass 2. Samma domare som ritat den förhatliga hoppklassen i Karlskrona hade även ritat hopp 2 i Höör. Samma typ av bana, ingen trevlig klass 2. Men det var bara att bita i det sura äpplet. Började med högerslalom som Miza inte kan, så jag fick satsa på vänsterslalom med framförbyte. Jag var lite väl på och Miza gick ur. Jag fick inte tillbaka henne och hon blev ledsen. Då var det kör för resten. Jag körde klart i alla fall och kom imål med hundra hinderfel, typ.

Agility 3 hade husse ritat och den var kul och svår. Spice var först och hon fick lämna banan efter hinder 3. Kan man inte lyssna och samarbeta så får man inte vara med.

Nova försökte återigen göra ett blindbyte på mig och det blev lite "var är min hund?" innan jag lyckades få henne med mig. Hon gick ganska fint för övrigt och det räckte till en 7:e plats och SM-pinne. Nu är det "bara" en kvar!

Hoppklassen var... märklig. Den hade i och för sig en kul passage i slutet men annars var den mest skum. Både Nova och Spice diskade sig på samma ställe, trots att jag valde olika strategier, jag faller liksom inte i samma grop två gånger. Tyvärr hjäpte det inte, men jag tröstar mig med att jag var i gott sällskap.

I helgen har jag varit gräsänka. Husse hade fått en inbjudan att döma i Luleå och det kunde han såklart inte motstå. Själv skulle jag både coacha elever och tävla själv hela helgen, först i Halmstad med Miza och sedan o Oskarström med Nova och Spice. Det är lite meckigt när man ska rådda fem hundar, tält och packning på egen hand. Jag hade inte tänkt sätta upp tält alls, men på vägen till Halmstad plockade jag upp ett oväder som följde med mig hela vägen. När jag kom fram hade jag inget annat val än att sätta upp tältet i hällande regn, accompanjerat av häftiga åskknallar. Då känner man sig ganska liten!

Så småningom gav det värsta vädret med sig och tävlingen kunde börja. Men åskan mullrad runt tävlingsplatsen större delen av dagen.

Förutom att coacha elever skulle jag springa med Miza. Hon gick riktigt fint i hoppklassen och jag var nöjd med henne även om jag inte visste om hon fått en vägran i slalom eller inte. Det blev inga fel och Miza var nolla. Det räckte till en 4:e plats, pinne och uppflyttning.

Agilityklassen är alltid jobbig tycker Miza. Gungan är läskig och man vet aldrig om det är en gunga eller balansbom man ska upp på. Jag fickk verkligen jobba för att få henne med runt och massor med tid gick åt till att se till att hon inte smet förbi balansen eller gungan.

Vi klarade trots allt tiden och Miza nollade sitt första agilitylopp någonsin. Det räckte till en 7:e plats, precis utanför pinnplats. Men jag är så nöjd med henne! Jag trodde faktiskt aldrig att hon skulle ta sig runt en agilityklass.

Tävlingsdagen blev inte lång. Vi åkte hem och lagade en god middag, tände ljus och kröp sedan i säng med en god bok. Och på söndagen fick vi sova ända till åtta innan det var dags att gå upp och göra sig iordning. För en gångs skull var large först ut och medium fick sovmorgon.

Vädret var fint när jag åkte hemifrån men på andra sidan åsen vräkte det ner och man fick köra långsamt på motorvägen, för man såg inget. När vi kom fram till tävlingsplatsen var det uppehåll och det regnade nog inte mer än två droppar när medium körde. Large hade fått tävla i skyfallet och small, som kom efter oss, hade samma skitväder.

Även om det inte regnade på oss så var planerna helt fördärvade och det var bara att dra på sig fotbollsskorna.

Först ut var lagen.

Jag vet inte om jag berättat detta, men Rosa och Mascot är tyvärr inte med i vårt lag längre. Mascot skadade sig allvarligt veckan innan Nordiska och han har tur om han någonsin får springa agility igen. Vi fick i alla fall fort som sjutton hitta en ny fjärdehund; inte lätt med tanke på att alla bra mediumhundar antingen redan tävlar lag eller inte vill vara med i lag. Hur som helst så valde vi den enkla vägen, att låta Magnus och Nova vara med. Vi får en säker laghund som vi kan byta ut mot något bättre inför nästa säsong. Tyvärr upptäckte vi sedan att Magnus inte kan vara med på så många lagtävlingar som han trodde, så de gångerna får jag springa med henne.

Jag startade då först med Nova. Banan gick lite hit och dit och endast ett largelag tog sig runt. Jag fick ett rysligt hjärnsläpp och skulle rädda en passage som inte behövde räddas, och då drog jag Nova innanför ett hinder. Jimmie och Max nollade, Agneta och Zingo fick en femma och jag och Spice nollade. Tyvärr gjorde våra fem fel att vi blev utan pinne.

Efter lagklassen gick vi raka vägen till agilitybanan. Den var riktigt kul och jag tyckte att den passade mig. Nova var först och hon skötte sig så fint! Det var ett tag sedan det kändes så bra!

Spice är som vanligt bara bäst, hon kom 5:a, någon sekund efter vinnaren.

Hoppklassen var..... märklig. Men den passade mig väldigt bra. Spice fick dock gå ut från banan då hon blindbytte på mig efter en tunnel och tog fel hinder. Nova höll på att göra samma sak, men jag hann stoppa henne. I gengäld lyckades jag trampa på foten till ett hinderstöd så hela rasket välte. Fem fel får man då.

På det hela taget är jag väldigt nöjd med helgen. Nästa helg är det mer lagtävling och jag ska starta Miza i klass 2.