Förra helgen gick helt i utställningens tecken. Inte en endaste liten agilitytävling. Ja, Miza var på agility med husse och nollade två lopp. Tyvärr räckte det inte till pinne, men det var nära.

Båda dagarna var det utställning i Hässleholm, internationell ena dagen och rasspecial den andra. Vi hade huset fullt av sheltisar och uppfödarkollegor både från Sverige och Norge. Jättekul!

På lördagen ställde jag bara Nova eftersom som Skrutt missade åldersgränsen med två dagar. Surt, men regler är regler.

Nova fick bedömningen Very good, vilket gjorde mig lite besviken. Det är tur att det finns erfarna ringrävar som kan förklara oss oerfarna vad det egentligen betyder. För mig är Very good lika med den gamla tvåan. Men tydligen så är det mer 1,5, kanske gamla ettan. Och nya ettan är snudd på CK. Lite rörigt är det ännu tycker jag.

Kritiken löd (översatt till svenska):

"9 år, väldigt kompakt för att vara tik. Päls i bra kondition, prydliga öron. Fina mörka ögon, rörde och visade sig väldigt bra."

På söndagen var Skrutt först ut och det var faktiskt ganska nervöst. BIS-valp helgen innan och nu debut för en "riktig" domare. Han skötte sig över förväntan med tanke på hur tramsig han är när vi tränar. En 4:e plats blev resultatet.

Kritiken översatt till svenska:

"5 månader, fin form/siluett. Välkonstruerad, prydliga öron, fina tantecken. Rörde och visade sig bra."

Nova var sist ut för dagen och hon slog minsann till med ett Excellent. lad blev jag som fick gå in igen i konkurrensen. Där hade vi visserligen inget att hämta mer än poäng till Årets veteran. Vi kan inte vinna men det är kul att ha med en hund på listan.

Kritiken, översatt till svenska, är nog den kortaste jag någonsin fått och jag vet egentligen inte om den säger något om hunden.

"Välkonstruerad. Underbar kondition. Elegant huvud. Rörde sig väldigt bra."

Jag hade en väldigt trevlig helg och de svarta molnen fyllda med åska och hagel höll sig borta tills jag kommit hem.

Helgen har gått i hundens tecken. Konstigt va?

I lördags åkte vi till Hässleholm för att tävla och husse skulle döma. På plats var även ett antal elever som skulle coachas och filmas. Vädret var lagom och fast solen inte lyste hela tiden så lyckades jag bränna mig i ansiktet.

Första klassen var hoppklass 3 och jag startade som nummer 1 med Spice. Hon nollade på banan men gick så långsamt så att vi fick tidsfel. Det räckte till 12:e plats tror jag.

Nova var pigg som sjutton och gick jättefint. Tyvärr blev det ett missförstånd och hon trodde att hon skulle gå runt om ett hinder. Jag lyckades få henne med tillbaka utan att hon hoppade, men tiden rann iväg. Fem fel plus tidsfel kommer man inte långt med. 32:a plats tror jag bestämt att det blev.

Agilityklass 3 var en riktigt hemsking, ritad av husse. Banan i sig var det inget fel på men det fanns alldeles för mycket att välja på och det stod hinder överallt.

Nova inledde med en riktigt fin start. Och som vanligt när jag börjar få certvittring så faller vi på något plättlätt alldeles innan slutet. Jag hade inte ens sett den passagen som ett problem, en klass 1-hund hade klarat av den. Men Nova susade bara rakt fram och hoppade sista hindret.

Spice satte en långsam nolla som vare sig var bu eller bä. Hade hon sprungit aningen fortare så hade vi vunnit. Nu blev vi istället 3:a, på samma sekund som vinnaren. Men det blev i alla fall en SM-pinne och sånna kan man ju inte få för många av.

På söndagen åkte husse till klubben för att tävla klubbtävling med Miza, Nova och Spice. Det gick väl lite si och så, vädret var inte precis det bästa. Miza diskade sig i båda loppen, men hon tog både gungan och balansen utan problem. Nova ligger just nu 2:a i sammandraget och Spice på delad 3:e plats.

Själv åkte jag till Östra Ljungby och hundelevernas inofficiella utställning. Jag velade in i det sista. Dels hade de lovat dåligt väder och dels är Skrutts öron just nu lite vingliga. Men till slut bestämde jag mig för att åka, lite försenad.

När jag kom fram var bedömningen redan igång och det skulle strax vara vi. I ett anfall av lathet hade jag bara plockat med mig en borste och inget annat. Det var inte förrän jag skulle göra iordning Skrutt som jag inså att alla kedjor och koppel låg kvar i trimväskan hemma på köksbordet. Som tur var fanns det en försäljare på området som hade utställningskoppel.

Hela atmosfären i ringen var väldigt avslappnad och domaren tog sig god tid med varje hund, så jag behövde egentligen inte känna mig stressad. Och så var det bara Skrutt i klassen, så ingen behövde vänta på mig. Domaren tyckte väldigt mycket om Skrutt och gav honom fin kritik med HP.

"Väldigt vacker 5,5 månaders hane. Bra ögon. Bra steg och kropp. Bra bett. Välvårdad päls. Välvisad."

Eftersom det inte var så många hundar anmälda så bestämde jag mig för att stanna till finalen så att Skrutt fick ringträna tillsammans med många andra hundar.

10-12 valpar ställde upp i finalen. Och det var allt från 4-6 mån till juniorer och unghundar. Och Skrutt, den yngsta av dem alla, vann hela rasket och blev BIS-valp!

30 lopp på fem tävlingsdagar. Cirka 4000 meter i full fart. Inte undra på att jag får ont i benen ibland. Och i huvudet. För just nu går livet i ett rasande tempo och jag hinner knappt med. Ibland vill jag bara ställa mig upp och skrika för full hals. Maj månad i ett nötskal. Varje år.

Listan som ligger framför mig på skrivbordet i detta nu är fullklottrad med saker som måste tas tag i. En del ”oviktiga” saker hamnar inte alls på listan. Som att tvätta håret. Eller raka benen. Eller handla kläder anpassade för årstiden. Eller köpa nya gympaskor utan hål. Fast att klippa tånaglarna borde jag nog skriva dit, nu börjar de faktiskt skava mot varandra.

Några saker på listan tar längre tid att genomföra än andra och får därför vänta tills lämplig tidpunkt infinner sig. Andra är relativt snabbt avklarade. Därför blir prioriteringen till synes lite galen ibland, när allt ska passas in i vårt fullspäckade schema. Som nu till helgen till exempel. Vår trädgård ser ut som om vi testade missiler, det vill säga fullt med djupa hål och andra gropar. Skuld till detta är Skrutt. Bara en liten parantes.  

Detta är vår enda lediga helg på jag vet inte hur länge. Och eftersom trädgården nog får räknas som ett större projekt så måste vi göra det nu i helgen. Typ. Mindre projekt får vänta. Jag återkommer med en rapport om hur trädgården artar sig. Men nu har jag åtminstone bestämt mig för hur det ska vara. Tror jag.

Tävlingssäsongen har verkligen rivstartat. Vi körde igång hårt på det nya SM-året på Gåsahoppet under påsken. Bästa Tina kom ner från Stockholm med Nixxa och Naya, och med sig hem fick de lilla Zimra. Vi åt, pratade och tävlade i fyra dagar. Jättehärligt!

Nixxa

Jag fick till en hel del bra lopp och det blev nog en och annan SM-pinne med Spice. Nova lyckades endast placera sig i en öppenklass, men det var strongt gjort i det stora startfältet. Det märks att hon börjar bli gammal. Vid flera tillfällen har hon krupit under eller slunkit förbi hinder som hon kommit för snävt på. Hon orkar inte ens försöka hoppa. Och på träningen går hon som ett skållat troll på smallhinder. Miza hamnade också med i resultatlistan, dock bara i hoppklass eftersom både gungan och balansen är läskiga.

Direkt efter Gåsahoppet drog vi vidare till Njudung där Miza tävlade 4 x klass 1. Samma resultat som i Skurup. På besök kom också underbara Nisse som är precis lika glad och galen fortfarande.

Underbara Nisse

Det blev tävling även för klass 3-hundarna. Vädret var absolut underbart och det märktes på hundarna. Både Nova och Spice var klart påverkade. Nova kröp återigen under ett hinder efter en snäv sväng. Spice tog en SM-pinne i agilityklassen.

Stressig vecka följde med kurs alla kvällar. På fredagen lastade jag bilen full med klubbkompisar och hundar och drog till Tranås. Sju hundar och fyra pers med en massa packning kan man få in i nya Chryslern.  Vi hade en väldigt trevlig helg med god middag på lördagen, men resultatmässigt var det en katastrof. Spice lyckades ta en SM-pinne i agilityklassen men det var också allt.

Helgens höjdpunkt var att jag fick höra att Skrutt rusat in på banan i Lomma under pågående lopp och jagat hunden som sprang. Min fega Skrutt, det trodde jag aldrig! Jag får nog förresten ta och skriva ett inlägg om Skrutt snart, det händer en hel del med den mannen.

Gissa vem?

Som sagt, 30 lopp på fem dagar. Ingen agility denna helgen. Men nästa helg laddar vi för både agility och utställning.

  Obligatoriskt familjefoto