Idag har det varit utställning för hela slanten! Tidigt i morse klev jag upp för att börja förberedelserna. Det känns fortfarande konstigt att gå upp och klä sig snyggt inför tävlingar som inte börjar förrän 9-9.30 Och inte ens då behöver man vara på plats. Jag beräknade att vi skulle in i ringen vid 12-snåret, vad det blev i verkligheten glömde jag kolla.

Strax innan nio kom Sol och hennes matte för att jag skulle lägga sista handen vid jycken och fluffet. Eftersom väglaget var lite risigt så åkte vi i god tid, och vi hade några timmar att slå ihjäl innan vi skulle in i ringen. Men det är liksom inga problem. Det finns massor att titta på och massor att prata med. Och rätt som det var så var det dags.

Sols matte var lite bekymrad för att de inte hade tränat tillräckligt, men de rörde sig i ringen som om de inte hade gjort annat. Spice däremot var lite uttråkad och stod och nosade på golvet medan vi väntade.

När domaren hade gått igenom alla hundarna och vi visat upp oss i ringen, gick hon länge fram och tillbaka längs raden och funderade. Och så fick vi ta ett varv igen.

Spice och jag blev uppropade först, inte för att vi vann, utan för att vi kom sist! Jag blev minst sagt snopen! Sol däremot kom tvåa och fick HP och fina, fina Kiwi vann såklart.

Efteråt, när vi läste varandras kritiker, så kunde vi konstatera att de var i stort sett identiska och att vem som helst kunde ha vunnit. Jag hade velat ha en förklaring till domarens tanke. Ingen av kritikerna innehöll egentligen något negativt. Och om alla nu var så himla bra och svåra att rangordna, varför fick vi då inte HP allihopa?

Sol och hennes matte gjorde verkligen ett kanonjobb och jag är så glad att de fick kamma hem rosetter på sin första utställning!