Igår var det en vecka sedan valparna föddes. Inte klokt vad tiden går! Om sju veckor ska de flytta. Det har varit en fantastisk vecka på många sätt. Jag har hängt i valplådan så mycket jag bara kunnat, och Nova snällt låtit mig göra det. Jag har riktigt sett hur valparna har växt och hur de har blivit mer säkra; att de första dagarna planlöst irra runt efter maten när de numera liknar värmesökande missiler. De vet precis var mamma håller hus!

Och dessa fantastiska små svansar! De första dagarna liknade svansarna små slaka daggmaskar, de gick att böja hur som helst och valparna hade ingen kontroll över dem. Numera står de rakt ut som små pinnar när de äter. Husse påstår att de stiger i takt med att magen fylls, ungefär som bensinmätare på en bil. När det gäller uppfödningen så sysslar husse endast med praktiska sakerna. När det gäller finliret så har han noll koll. Jämföra mina vackra bebisar med bilar! Hmpf!