När klockan ringde 05.00 var jag förvånansvärt pigg. Husse gick upp för att mata och rasta hundarna och själv gav jag mig i kast med att förvandla mig själv från finnigt mensmonster till tjusig proffhandler. Jag får nog säga att jag lyckades ganska bra och jag kände mig fylld av självförtroende.

När husse kom in berättade han att det snöade och jag blev på ännu bättre humör.

De snälla tjejerna i receptionen hade ordnat så att vi kunde få äta frukost innan den egentliga serveringen började. Vad gjorde det att vi inte fick bacon och korv? Jag klämde i mig frukost för glatta livet, för ingick det frukost så tänkte inte jag bli hungrig innan lunch. Så himla gott det är med mat när man inte själv behöver fixa det!

Med tanke på vädret så var vi himla angelägna om att komma iväg i god tid. Men vi hade inte behövt oroa oss för snöfallet var väldigt lokalt. Ute på motorvägen var det ingen snö alls och vi var framme vid Mässan efter 15 minuter.

Det var inte dumt att vara i god tid ändå, för nu blev det kaos. Vi fick en bra parkering, men sedan fick vi tråckla oss emellan stora bussar som lastade av ännu fler människor och hundar. Kön till insläppet var inte så farligt lång. Men när jag nästan var framme hade husse fortfarande inte dykt upp med all packningen, så jag fick kliva ur kön och vänta på honom, annars hade han inte kommit in eftersom jag hade alla nummerlapparna.

Precis när jag är på väg tillbaka till bilen dyker han upp och vi får ställa oss sist i kön som nu har blivit jättelång. Typiskt!

Hallen var fantastiskt luftig och rymlig såhär tidigt när nästan inga utsällare hade anlänt ännu. Borta i agilityringen var det full rulle eftersom den startade tidigt.

Men vi kunde installera oss i lugn och ro borta vid sheltieringen. Jag hade lovat att visa Sulan om hennes matte inte blev klar med agilityn i tid, så jag satte igång att trimma henne med en gång. Hon är så flott lilla Sulan och hennes matte har tränat henne så bra. Fast att jag aldrig har visat henne innan så ställde hon upp sig så fint för mig när vi tränade.

För säkerhets skull trimmade och fluffade jag Spice också. När det nästan var vår klass som skulle in så plockade jag ur tuggummina OCH HENNES ÖRON VAR JÄTTEFINA!

Sulans matte kom i tid och vi kunde gå in i ringen med våra snygga Stormstjärnor. Tyvärr delade inte domaren vår åsikt utan gav dem varsin 2:a. Ingen skam och skandal för det, de hade varit juniorer i tre dagar och vare sig jag eller Sulans matte är erfarna handlers. Kritikerna var väldigt bra och jag vet egentligen inte varför de "bara" fick en 2:a. Eftersom jag tror mig veta vilken typ av hund denna domare gillar så hade jag inte ens räknat med något mer. Jag sa det till Sulans matte också, att vi tagit en chansning som anmält för just den domaren och att vi inte ska ta så hårt på vare sig placering eller kritik.

Jag var i alla fall väldigt nöjd med min fina Spice Pirayansson. Nu blir det inga fler utställningar förrän till Malmö Int.

Jag hann knapp hämta andan innan det var dags att göra vid Nova. Här hade jag verkligen tagit mig vatten över huvudet eftersom samma domare för två år sedan gav henne en 3:a. Dessutom har vi inte tränat något alls sedan jag visade henne på Sofiero ifjol, så jag var beredd på det värsta.

Det första han säger när han känner på henne är att hon är fet. Jag höll på att ramla baklänges, men fann mig och kontrade med att hon är rund. Hon är fet, fick jag till svar.

Japp, då var det kört, tänkte jag. Även om Nova skötte sig exemplariskt och rörde sig så snyggt så väntade jag mig inte mer än en 2:a eftersom hon tydligen är fet. Döm av min förvåning när domaren räckte mig ett rött band. Och kritiken var jättebra!

I konkurrensen åkte hon givetvis ut, trots allt gillar domaren soblar. En av de placerade tikarna var helt klart INTE bättre än Nova, men den var sobel så den fick gå före.

På det hela taget är jag väldigt nöjd med resultaten och jag fick chansen att se många vackra hundar och duktiga handlers. Resten av dagen shoppade vi och tittade på agility där Sulans matte deltog.

Efteråt åkte vi till hotellet och tog en snabb dusch och åkte ut till världens bästa Nixxa och hennes familj. Vi fick så god mat och en smaskig efterrätt. Och champagne. Livsfarligt när man varit i farten sedan tidigt på morgonen.