Efter att ha vilat hela julen med bara något enstaka träningspass för att hundarna skulle få göra något roligt så känns det som om det är dags att komma igång med agilityn igen. Efter att ha gått kurs för Veronica Bache förra helgen så kände jag mig stärkt i själen och fylld av förtroende för Skrutts och min förmåga. Så idag åkte vi till Halmstad Hundarena för att vara med på deras hoppcup. Öppenklasser har aldrig varit min starka sida, jag lyckas bäst när det är svårt och krångligt. Men idag upptäckte jag att med Skrutt kan öppenklass vara riktigt kul! Han brakar liksom på som en galning och satsar järnet och behöver inte tänka så mycket. Och undan går det. I första loppet slutade vi 3:a, snörpligt slagna med minsta möjliga marginal.

I andra loppet såg han sig inte riktigt för och höll på att missa ett helt hinder och på den långa målrakan klarade han inte av att springa hela vägen utan att snurra.

Totalt slutade vi 4:a i cupen, ett resultat som jag vare sig är nöjd eller missnöjd med.

Spice däremot blev diskad i båda loppen. Den ena disken var helt klart mitt fel och den andra hjälptes vi åt med. Miza var också med och sprang. Det gick inte fort men hon fick poäng i bägge loppen.

Många tror kanske att jag bor i en kennel med hundgrejjor överallt och smuts långt uppåt väggarna. Faktum är att mer än en person som kommit på besök spontant har utbrustit med förvåning i rösten:

Vad FINT ni har har det!

Det säger väl kanske mer om andra hunduppfödare än om oss, men jag kan inte låta bli att undra - vad är det för kennlar de har besökt egentligen?!

Jag är väl kanske inte överdrivet intresserad av heminredning och går inte funderar över vad jag kan göra om hemma härnäst. Men eftersom hundar, kurser och tävlingar kommer i första rummet så gäller det att ta tag i saker när tillflle ges. Vi har bott i vårt hus i ganska många år nu men har ändå massor kvar att göra.

I helgen var det dags att ta tag i kontoret, ett rum som i alla fall jag tillbingar mycket tid i. Antalet böcker, papper och pärmar har ökat under åren och helt enkelt ställts där de fick plats, eller inte plats. Resultatet var ganska nedslående och rörigt. Men en extra hylla rådde bot på det. Nackdelen var dock att jag fick tömma och flytta de övriga hyllorna för att få in den nya. Men då blev det städat där också.

Även köket fick sig en lite makeover i form av en ny hylla med lite piff. Ibland är det svårt att avgöra vilket piff man ska använda sig av, tur att Facebook finns så att man kan få lite råd. Svart eller vit lykta var dagens hetaste fråga. De flesta tyckte svart men jag föll till slut för den vita eftersom storleken och formen stämde bättre överens med hyllan och blomman.

I helgen var vi och tävlade på Kistamässan för första gången. I vanliga fall brukar vi åka till MyDog eftersom det är närmare och därmed billigare. Men nu har de inte agility längre och jag behöver verkligen plocka SM-pinnar med Skrutt. Så vi åkte och fick resesällskap med oss.

På vägen upp hade vi dem mycket seriösa diskussionen om vad man skulle ha på fötterna när man sprang. Mattan på mässan är ökänt hal i alla fall för hundarna. Jag hade efter förfrågningar på Facebook tagit med mig både gympaskor med bra dämpning samt mina Speedcross som sitter bäst på foten. Vo kom fram till att man på platta golv bör ha platta skor. Och på oplatta golv (läs: ute) så ska man ha oplatta skor (läs: dubb) Ja, så seriöst kan det vara en fredagseftermiddag i bilen på väg till Stockholm.

Vi anlände precis i sista minuten för att den snälla vakten skulle släppa in oss på mässan för att ställa av burar och stolar. Och eftr det vidtog bestyret med att checka in, bära grejjor och rasta hund innan det äntligen blev dags att äta. Vi bodde på Scandic Victoria Tower som är ihopbyggt med mässan. Eftersom vi inte hade sett några resturanger på området så valde vi att äta på hotellet. Det var nog den i särklass dyraste måltid jag stoppat i mig. Magnus och jag bor ofta på Scandic och vet att det är lite olika i både pris och mängd mat. Men detta tog priset! Till min köttbit fick jag fyra färskpotatisar, fem körsbärstomater, en klick café de paris-smör samt en balja rödvinssås som jag fick betala extra för. Maten kostade för min del en bit över 200 kronor. Jag var hungrig igen innan jag kom upp på rummet.

Efter maten vidtog de vanliga bestyren med att mata hundar och gå ut och rasta. Rastningsmöjligheterna var faktiskt ovanligt bra med massor av gräsremsor intill en cykelväg. Även om vi inte gick långt så kunde hundarna vara lösa hela tiden och flänga av sig det mesta.

Efter en orolig natt där jag inte sov många timmar så var det äntligen dags för den efterlängtade hotellfrukosten. Att det kan vara så gott att äta frukost! Jag gjorde husse sällskap trots att han skulle in på mässan betydligt tidigare än jag eftersom han skulle vara funktionär. Därför hann jag faktiskt ta en liten tupplur under täcket tillsammans med Spice och Skrutt innan det var dags att tävla.

Golvet var precis så halt som jag fått berättat för mig. Spice inledde med ett riktigt skitlopp på nästan 20 fel varav ganska många var tidsfel. Skrutt gjorde faktiskt en helt okej debut på mattan även om han gjorde en väldigt onödig utflykt in bakom en tunnel.

Agilityklassen innehöll en rejäl fälla med tunnel under balansens upp gång och den föll alla i. Utom Spice som tog den klockrent och sprang till sig en 6:e-plats, trots att hon låg och kravlade lite på golvet också.

Skrutt klarade dock inte fällan vilket jag var övertygad om att han skulle klara. Vi har nämligen övat just den situationen miljoner gånger och han har aldrig gjort fel.

På lunchean hade jag och vårt resesällskap bestämt att vi skulle äta på Subway som låg i samma hus. Döm av vår förvåning när vi upptäckte att Subway hade stängt på helgerna. Så det blev till att leta efter annan mat. Vi såg skyltar för Max och började gå. Och vi gick. Och vi gick. Till slut hamnade vi nere vid gallerian och där låg Max.

I gallerian låg även Jensens och där passade vi på att äta på kvällen. Priserna var billigare än på hotellet och maten var både godare och mer. Till efterrätt åt vi gör-din-egen-mjukglass-och-ät-så-mycket-du-vill. Kräkvarning på den, så mycket vi åt.

Eftersom Myzzli är som hon är med rumsrenheten och förstörelsemanin så hade vi stängt in henne på toaletten med Miza. När vi kom tillbaka visade det sig att fröken Myzzli trots våra ansträngningar hade hittat något att förstöra - en toapappersrulle.

På söndagen gjorde vi om alltihopa igen. Jag provade faktiskt att doppa Spice tassar i vattenbadet, något som aldrig gett resulat på MyDog, och hon fick mycket bättre färste och sprang till sig en 5:e-plats. Skrutt däremot var ganska flängig och obadad när han med startnummer ett gjorde ett nollat lopp som räckte till en 7:e-plats.

Den avslutande hoppklassen var den lättaste banan på hela helgen. Men sväng efter tunnel är alltid svårt och det var temat för banan. Den finske domaren som hade ritat alla banorna verkade jobba mycket med teman. Den första hoppklassen hade temat staket och threadlar. Den första agilityklassen hade temat en-jättefälla-och sedan-inget-mer. I den andra agilityklassen var temat runt om. Och i den sista hoppklassen var då temat tunnlar och sväng efter tunnel. Denna domaren ska döma SM, så det är bara att sätta igång att träna.

Spice lyckades återigen göra bra ifrån sig fast att det inte var hennes typ av banan, och det räckte till en 6:e-plats. Skrutt lämnade hjärnan i starten och bara flängde på, sista hund i mål blev han.

Skrutt fick inga pinnar med sig hem alls medan Spice fick tre som hon inte behöver. Hur som helst så är det bara att ta nya tag och vi åker gärna till Kista igen.

Nyårsafton inleddes med agilityträning tillsammans med andra entusiaster. Vi sprang två banor så grusen yrde och det kändes skönt att ha gett hundarna varsitt ordentligt pass innan smällandet drog igång. Vi avslutade med fika och hundsnack inna var och en åkte hem till sig och firade nyår.

  Vi åkte raka vägen för att förbereda för gästernas ankomst. Vi firade en lugn och trevlig nyårsafton tillsammans med husses pappa och bonusmamma. Vi åt alldeles för gott och alldeles för mycket och det var knappt vi orkade får ner champagnen på tolvslaget. Nyårsdag blev som nyårsdag alltid blir - sömningt och slappt. När frukosten var avklarad så var klockan en bra bit efter lunch. Husse var den enda som gjorde något vettigt på hela dagen...

Dagen innan nyår avgjordes Midvintercupen. Under tre deltävlingar under december samlade vi poäng och de sex bästa i varje storlek fick en fördel i finalen som avgjordes man mot man. Jag lyckades att kvala mina hundar direkt. Efter halva sista deltävlingen haltade Miza och förlorade de poäng hon behövde för att kvala. Myzzli missade första deltävlingen eftersom hon inte var tillräckligt gammal. Så husse fick förlita sig på återkvalet som avgjordes på finaldagen. Både Miza och Myzzli tog sig vidare.

Finalen var otroligt spännande och ekipage efter ekipage slogs ut. Skrutt diskade sig i första rundan men eftersom hans motståndare diskade sig på samma ställe och dessutom hade en vägran innan dess, så gick Skrutt vidare. Och då blev han tvungen att möta Spice och jag skulle springa med två hundar direkt efter varandra. Spice slog ut Skrutt vilket betydde att Spice fick möta supersnabba Kid. Men Kid rev ett hinder och Spice gick vidare. I sista finalrundan skulle vi möta Hasse och jag räknade med att bli 2:a. Men efter att ha sprungit fyra banor som alla varit olika trots att hindren stått på samma ställe, så tog Hasses husse fel väg och Spice vann hela cupen!

Miza slogs ut redan i första rundan eftersom husse klantade sig. Eftersom Miza tävlade mot Myzzli så gick Myzzli vidare. Myzzli slutade på en ärofull 4:e plats trots en del krångel och omognad. Men mellan varven gick hon riktigt riktigt fint.

Jag hoppas att det blir Midvintercup nästa år också, det är härligt med mysagility i julstressen.

Så var julen slut för den här gången och det gick undan i år igen. Tre julfirande på lika många dagar, det känns som om jag knappt hunnit vara hemma. Två veckors semester kändes som evigheter men i sanningens namn har jag knappt varit ledig något alls, ständigt saker som behöver fixas. Kurserna är färdigplanerade och ivägskickade till alla förväntansfulla elever, det är bara några temakurser som ska klämmas in i schemat.

Julen gick som sagt i rasande fart och det kändes som om jag klev upp, snyggade till mig, firade jul och ramlade i säng. Och dagen därpå upprepades proceduren. Hundarna har fått vara hemma och blev sådär lite lagom rastlösa. Så vi åkte till Jonas för att vara med på den sista deltävlingen i Midvintercupen. Testade för första gången att köra Snooker, något som inte passade mig speciellt bra. Det var kul att testa och jag gör det gärna igen, men det passar inte mig och min vinnarskalle. Att tänka strategiskt under press är inte min grej helt enkelt och jag är inte tillräckligt snabb i fötterna för att rusa kors och tvärs över banan för att ta de hinder som ger flest poäng. Nu gjorde jag ju inte så illa ifrån mig och jag fick med båda hundarna till finalen som avgörs imorgon.

Miza hamnade precis utanför kvallistan men både hon och Myzzli får en ny chans att kvala imorgon bitti.

Julrean har vi också hunnit med och vi råkade... handla en del dyrare saker. Bland annat så har vi skaffat nya husdjur. Nu när Musmarodören verkar ha flyttat ut så flyttade fiskarna in. Inte silverfiskar då utan riktiga fiskar. Det är väl inte tänkt att bli någon ny hobby utan snarare en inredningsdetalj och ljuskälla. Det blev väl inte riktigt så som jag vill ha det, men några turer till fiskaffären ska nog råda bot på den saken.

Igår jobbade jag min sista dag för det här året. Eftersom det numera inte är helt OK att fira julavslutning i kyrkan så hade skolledningen valt att samla alla på gården på kvällstid. Jag tillhörde dem som var skeptiska men det blev väldigt bra. En firma hade varit där och fixat med ljud och ljus, klasslärarna gick i täten för sina klasser med facklor i händerna och på fotbollsplanen väntade machaller utställda i form av ett hjärta. Runt dett hjärta samlades vi och bakom oss stod alla föräldrar och syskon. År 6 läste Viktor Rydbergs "Tomten" och vi sjöng sånger tillsammans. Jag har altid trott att det var kyrkan och stämningen där som framkallar tårar i ögonvrån men igår kväll visade det sig att jag hade fel, det är stämningen och gemenskapen som framkallar tårar.

Julen är för många en jobbig tid, däribland jag själv, men jag kan ändå inte låta bli att svepas med att julstämningen. Jag har som vanligt pyntat mitt hem med blommor och granen är på plats. Mozartkulor har det blivit i parti och minut men förövrigt är jag inte mycket för julgodis. Skumtomtar och en chokladask kommer man långt med.

Julklapparna är långt ifrån klara men vi ska ta ett sista ryck i eftermiddag. Och imorgon ska vi hinna med lite agility innan julfirandet drar igång på allvar.

Aldrig saknar jag väl musiken och kören så mycket som jag gör i juletid. Idag bjuder jag på en av mina favoritjulsånger med en grupp jag gärna lyssnar på.

Som vanligt rusar tiden på i vansinnigt tempo i Dårpippiland. Årets kurser är slut och det är inte utan att det är lite skönt att ge sig iväg på kvällarna. Men jag vet ju också att när jul- och nyårshelgen är över så kommer kursabstinensen krypande. Så på sätt och vi är det ju tur att det har flyttat in ett nytt litet djur i familjen - Musmarodören. Musmarodören har flyttat in alldeles själv, är särdeles oönskad och håller både oss och hundarna sysselsatta. Musmarodören bor under diskbänken (och ibland bakom frysen) och har hittils undgått olika sorters fällor samt matrester preparerade med råttgift. Förutom att hen släpar ner matrester och annat kul från sopskåpet och ner under diskbänken så roar sig hen med att gnaga hål på avloppsslangen. Så när det minst lämpar sig så har vi översvämning i köket.

Helgen inleddes med ett besök på Väla. Jag fick åka själv eftersom husse fick åka hem och torka vatten samt byta avloppsslang. Det enda positiva var att jag fick hämta min bil på verkstaden och den startar numera för egen maskin och värmen är minsann tillbaka.

På Väla handlade jag en del julklappar men för övrigt fick jag inte tag i det jag skulle. Däremot en massa annat.

På lördagen vaknade jag upp till ett töande vinterlandskap och julkänslan och energin gick i botten. Trots detta åkte vi iväg för att få tag i en julgran. De senaste veckorna har jag funderat ganska mycket på var jag skulle ställa årets julgran. För vårt hem har liksom fyllts på med möbler och det finns snart ingen ledig plats kvar. Och gran måste man ju ha! Men efter moget övervägande bestämde vi oss för att vi bara behöver en utgång från köket till hallen och att granen fick stå lite i det andra dörrhålet. Sedan inleddes det vanliga svärandet om julgranar som inte vill stå rakt, osv, osv. Själv flydde jag in på kontoret i väntan på att stormen skulle blåsa över. Till slut stod den där i alla fall snyggt i foten med ljusslingan på. Husse gjorde sig iordning för att gå på julfest och jag klädde granen. Friden var återställd.

Medan husse var borta passade jag på att slå in lite julklappar samt göra Mozartkulor. Jag hade tänkt göra ett experiment med Baileys i chokladen, men hur jag än bar mig åt så fick jag inte loss korken. Så det fick bli alldeles vanliga kulor med vinterinspirerad dekor.

idag, söndag, klev vi upp okristligt tidigt för att tävla lite agility. Vår vän Jonas (och Spice lagkompis) har ju en alldeles egen inomhushall och där ordnar han en liten cup över julen. Finalen går innan nyår. Banorna var alldeles lagom, tiden var alldeles lagom och stämningen var perfekt.

Spice var som vanligt stadig och säker, två fjärdeplatser blev det. Totalt fyra i cupen med. Spice visade sig från sin bästa sida och dagens mål var att mäta hans tider med andra klass 3-hundar. Agilityklassen blev dock ingen bra värdemätare eftersom husse bästämde sig för att hejja på i slalom. Frågan är vem som blev räddast av detta avgrundsvrål - Skrutt eller jag. I alla fall gick han ur slalom och vi fick börja om. Eftersom det stod massor med hinder just där så tog det rysligt lång tid att få honom med till första porten.

I hoppklassen däremot gick det bättre. Husse höll tyst och Skrutt vann klassen. Han ligger totalt 3:a i cupen.

Dagens överraskning var dock Miza som sprang på riktigt bra och blev 4:a i bägge klasserna, och därmed ligger hon även 4:a i cupen.

Ingen hundmänniska har väl missat Hundsportens insamling till Musikhjälpen. Givetvis har även vi skänkt pengar och det har varit spännande att följa hur summan stigit och stigit.

Nu är det bara en vecka kvar till jul och mycket ska hinnas med. Jag hoppas bara att det kommer ordentligt med snö så att det blir en vit jul.