Idag är det dan för dan med stort D - lillejulafton. I mitt tidigare liv, innan husse och hundarna, så innebar lillejulafton uppesittarkväll, julklappsinslagning och tjuvsmakning av julmaten. Men i mitt nya liv betyder det julafton. För husses firar jul på lillejulafton. Alltså har vi en dag mindre än alla andra på oss att panikhandla alla julklappar. Och det kan ställa till det ibland. Jag menar, vem minns inte julen för något år sedan då jag blev utropad på Välas parkering två gånger för att hundarna satt och "led" i bilen? Det var ju kallt (+5) och hundarna frös (de hade sina thermotäcken på sig) och så ylade de olyckligt (de vaktade bilen) Eller att de dessutom sedan spydde hejdlöst i nämda bil därför att de fick varsitt grisöra som tröst? Allt detta elände bara för att vi har en dag mindre att handla julklappar på.

I år har vi blivit räddade av att hela min familj har stuckit till Malaysia och Thailand i fem veckor. Det gjorde saker och ting betydligt enklare på julklappsfronten, men samtidigt totalförstörde det hela min jul. Nu har jag ju ingen att fira jul med på julafton!

För mig är julafton med familjen jätteviktig även om vi inte ätit julmat de senaste åren eftersom min svåger kocken blir grön i ansiktet vid åsynen av julmat på julafton. Men det gör liksom inget, för det är inte därför vi åker dit. Nej, vi åker dit för att fira jul med min familj, för DET ärviktigt. Jag gillar att fira jul med min systers barn och jag älskar att köpa julklappar till allt och alla. Inteför att jag vill ha stora fina julklappar tillbaka utan för att jag älskar julen.

Idag har vi då firat jul med ena halvan av husses familj. Eftersom alla barnen på den sidan numera har egna familjer så börjar vi bli ganska många. Syskonen byter inte julklappar med varandra, utan vi ger bara varandras barn. Eftersom vi inte har några barn så borde hundarna få lite julklappar. Men de får de inte. Inte ens deras eländiga husse och matte hade ordnat julklappar åt dem.

Vi träffades tidigt på eftermiddagen för att äta lite. Sedan drack vi kaffe. Sedan åt vi lite till. Efter det delade vi ut julklapparna. Sedan åt vi lite mera.

Eftersom jag går på medicin så slapp jag bli lika uppblåst och få lika ont i magen som alla andra, och det tackar jag för. Julklapparna var toppen!

Vi fick en handdammsugare till husvagnen, jag fick en läslampa att ha när jag arbetar i bilen och så fick vi lite annat smått och gott. Svärmors present var ändå bäst - en stor konservburk med pannbiff i sås. Ni som tror att svärmor inte är vid sina sinnes fulla kan läsa inlägget om när vi var ute med husvagnen första gången och hur vi fick svälta en lördagkväll därför att vi kört fast hela ekipaget i leran på Lunds BK. Hade vi bara haft en burk pannbiff i sås och en påse ris i husvagnen så hade vi inte behövt gå och lägga oss med tomma magar och uruselt humör. Burken ska vårdas ömt och flytta ut i husvagnen till våren.

Som vanligt åkte vi hem sist. På något vi hade klockan hunnit bli jättemycket. När vi kom hem tittade vi på en film och sedan var det dags att krypa i säng och invänta julaftonen.

 

Svärmor

29 december 2007 20:12

Jag hoppas inte att alla som läser bloggen tror att jag är knäpp utan bara vill väl så ni slipper gå och lägga er hungriga
Nyårs Kramar till er

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Förra helgen var vi på FitDog-läger. Det började redan på fredagen med en föreläsning om balansbollsträning. Väldigt bra för mig som precis har börjat lite. För att slippa åka fram och tillbaka så tog vi in på hotell och som vanligt så var det ett äv...

Förra helgen var Steppa, Skrutt och jag på uttag till WAO i Kinnaredshallen. Vi bodde på hotell i Jönköping med trevligt sällskap och god mat. World Agility Open går i Holland i maj. Förutom vanliga agility- och hoppklasser så tävlar man även i sno...

Det har varit dött i bloggen sedan årsskiftet. Dels har det inte hänt så mycket och dels så känns det som om bloggens funktion har spelat ut sin roll. Den är meckig att uppdatera och lite svårhanterad. Men samtidigt vill jag inte göra mig av med den....

Året 2017 är snart till ända och jag tycker att det är svårt att skriva en årskrönika just i år. Det har hänt så mycket både positivt och negativt och det går liksom inte att skriva ner allt. Men det jag tar med mig från 2017 är hur oändligt tacksam ...

Det har inte varit mycket bloggande här på sistone. Det har varit mycket med både jobb, hundar, kurser och julstök. Planen var att fylla bloggen med underbara bilder och roliga texter om våra valpkullar men tyvärr blev det platt fall. Yippie födde i ...