Dagens rubrik kan tolkas på två sätt - antingen att man ska på semester med bara agility eller att man ska vara ledig från agility helt och hållet. För min del betyder det att det är färdigtävlat för ett par veckor och jag ska ha semester från agility. Dock inte helt och hållet, kurserna rullar på som vanligt. Jag håller dessutom på att spåna på en helgkurs senare i höst. "Handling - agilityns språk" heter den.

I helgen gick förresten Sofiero av stapeln och vi var såklart på plats. Dock endast på lördaen för agilityns skull. Egentligen hade jag bestämt att Nova skulle göra debut i veteranklass på söndagen, men jag lyckades missa anmälan med en dag...

Agility på Sofiero är alltid lite trångt, irriterande, tröttande (backe upp och backe ner) och samtidigt så himla speciellt. Inte nog med att man tävlar om lite speciellt meriter, för en gångs skull har man publik som nyfiket följer allt man gör. Det får i alla fall mig att skärpa mig lite extra.

I agilityklassen satsade jag allt och hade troligtvis vunnit om inte om hade varit. Spice gick som ett skållat troll och A-hindret stod i nerförsbacken. Ja, ni kan säkert själva lista ut hur DET slutade. Spice stod på huvudet och voltade på längden och tvären nerför backen, hon höll nästan på att rulla in i fel tunnelhål.

- Shit, nu blir vi diskade, tänkte jag och slet mitt hår.

Inte helt trevligt tänkt men jag har VÄLDIGT mycket tävlingsdjävul i mig. Spice reste sig dock omgående och undrade vart vi skulle nu. Så jag fullföljde banan, nollade och slutade på 6:e plats.

Även hoppklassen nollade vi och lutade på 6:e plats, helt beroende på att jag inte orkade springa med som jag borde.

Nova körde Lilla Snigel-race hela dagen och lyckades till och med få tidsfel. Det var inte igår det!

På söndagen blev det då inget Sofiero eftersom jag glömt att anmäla. Istället åkte jag till Råådalen för att tävla 3 x lag och lite öppenklass. Under säsongen har vi nästan uteslutande bara varit tre ekipage i laget eftersom Yatzi skade sig i våras. Men nu börjar han så sakta komma tillbaka och kör lite lopp.

Vi började bra i den första hoppklassen. Den vann vi med tre nollor (fyra egentligen, men man får ju bara räkna tre), med 0,5 sekunder till godo.

I agilityklassen var vi laddade till tänderna, men det hjälpte tyvärr inte. Banan var riktigt svår och det räckte egentligen bara att komma runt. Mascot gjorde ett jättehopp från A-hindret och hann dessutom med ett hopphinder innan Rosa fick stopp på honom. Yatzi rev tyvärr ett hinder, men det handlade som sagt om att ta sig runt. Spice nollade och vi kände hoppet stiga. Men tyvärr så tappade Agneta bort Zingo och hela laget blev diskat.

Inför sista hoppklassen var vi riktigt revanchsugna. Tråkigt nog blev Yatzi tvungen att avstå och vi var återigen bara tre. Och när Rosa och Mascot diskade sig så gick luften ur oss. Jag tvekade om jag skulle springa, men jag bestämde mig för att testa ett och annat. Det hade varit bättre om jag låtit bli...

Jag hade anmält till en öppenklass också, mest för att Nova också skulle få springa. Det gick inte jättefort, men vi nollade och kom 2:a efter en landslagshund. Faktiskt inte allt för många sekunder efter. Spice missförstod mig totalt och blev diskad redan i början.

Det var den helgen det och nu är det som sagt ledigt ett par veckor. På lördag kommer Världens Bästa Tina och Världens Bästa Nixxa och hälsar på, och med sig har de Elaka Styvsystern Naya Bajja =)

Och snart drar det ihop sig till parning för ÄNTLIGEN löper Spice!

Hela helgen har gått i agilityns tecken. Lördagen i Lund inleddes med lagklasserna. Spice diskade sig i båda klasserna och eftersom vi bara var tre i laget så blev vi helt diskade. Surt, även om vi redan är klara för SM. Hoppklass 3 var vansinnigt tråkig och inte min typ av bana. Nova var duktig och nollade även om det inte gick fort. Men vad gör det när andra kör bort sig? Det räckte i alla fall till pinne.

Spice däremot fick lämna banan pga bomull i öronen. Agilityklassen var en riktig utmaning och det gillar jag. Nova gick som ett skållat troll men kontaktfältet på balansen sinkade oss som vanligt, så det blev ingen placering. Spice fick efter en superb inledning med vinstvittring hjärnsläpp vid slalom och bommade ingången trots att den stod mitt framför näsan på henne.

På söndagen åkte vi till Höör för officiell klass 3 och kval till Folksam Cup. Banvandring redan 7.30 och när vi kom fram var det frost på marken. Men när solen väl tittade fram så blev det en härlig höstdag och vi kunde plocka av oss alla kläder.

Nova inledde med ett fint agilitylopp som tyvärr inte räckte till mer än en 15:e plats. Spice lyssnade för en gång skull och hamnade innanför ett hinder och blev diskad. Hoppbanan kunde lika gärna varit hämtad från en annan planet och alla svor ve och förbannelse över den. Nova klarade den galant och tog sin sista pinne, så NU ÄR HON KLAR FÖR SM 2011! Spice började bra, men sedan råkade jag dra henne innanför ett hinder i ett försök att ge henne mer plats.

I kvalet till Folksam Cup började vi med hoppklassen. Efter slalom kom en riktigt knepig passage som jag med nöd och näppe klarade med Nova. Hon nollade men tiden blev inte så bra. Med Spice fick jag således tänka om. Mitt val var kanske inte det bästa för oss och Spice struntade fullkomligt i mig, så vi blev diskade.

Inför agilityklassen låg Nova placerad lite så där lagom mitt i startfältet. Tyvärr bommade hon en rysligt enkel passage och blev diskad. Men så var jag också hemskt upprörd när jag gick in på banan. För strax innan start, när jag höll på att värma upp, markerade Nova mot en annan hund. Ingen kan säga att jag inte hade koll på henne, hon stod nämligen mellan mina ben och var fullt koncentrerad på mjukostuben jag höll i handen. Jag kände en duns mot vaden och hur Nova stack ut nosen och vrålade till. Sedan fortsatte hon hålla koll på tuben. Den andra föraren lullade runt på området med sin hund i löst koppel och det var den som lagit emot mitt ben. Är det konstigt att Nova blir arg då? Det är inte första gången mina hundar hamnar i bråk med denna hund, jag brukar ha koll på var de befinner sig. Men nu stod jag med ryggen emot och hade inte en chans att veta. Varför kan inte folk respektera artighetsavståndet?! Speciellt när vi befinner oss i ett nästan folktomt startområde. Vi ska med all rätt göra en anmälan mot de hundar som beter sig illa, men jag önskar att det fanns en chans att göra en anmälan mot de förare som som inte har koll eller bryr sig, då hade en hel del situationer inte behövt uppstå alls.

Jag blir alltid ledsen och brydd när min hundar inte är trevliga, men jag försöker undvika situationer där bråk kan uppstå. Men jag blir rent ut sagt förbannad när mina hundar provoceras till att uppföra sig illa.

Faktiskt börjar jag bli gräsligt trött på alla dessa tävlingar. Men att stanna hemma finns ändå inte på världskartan. Tänk om jag missar något bra och spännande när jag sitter där hemma, och alla mina vänner tävlar? Jag tröstar mig helt enkelt med att det inte bara är jag som börjar längta efter vinteruppehållet nu.

I lördags var vi i Hässleholm och tävlade, officiellt och cup. Klasserna var ganska små och tävlingen var gemytlig. Banorna var danska och jag nästan gnuggade händerna av förtjusning när jag såg hoppklassen - en typisk Novabana.

Men först skulle vi tävla agilityklass. Nova gick riktigt, riktigt bra men på slutet betedde jag mig fruktansvärt klantigt och petade henne över ett hopphinder från fel håll. Så mycket för mitt motto: Håll dig till planen om du så ska dö på kuppen!

Spice Pirayansson gick också bra och jag var nöjd med att mitt lite udda vägval fungerade väl. Till min förvåning vann vi klassen. Jag har tävlat agility i 20 år och aldrig vunnit en klass 3!

Så på prisutdelningen gav mig vännerna stående ovationer =)

Hoppklassen var lika kul som den såg ut. Largehundarna hade haft ett litet helvete, men för medium gick det bättre även om en del föll bort. Nova nollade, även om det inte var den snabbaste rundan vi gjort så hoppades jag ändå på SM-pinne. Tyvärr missade vi pinnen med två placeringar men tack vare generösa Hässleholms HU så fick Nova ändå pris. Med Spice gick det inte alls som jag tänkt utan jag uppfann på stående fot lite nya schyssta handlingsmoves. Hon kan gå fortare, men det räckte i alla fall till en fjärdeplats.

Vi skulle tävla cupen också, och när det äntligen var dags för den så hade jag hunnit slöa till. Det var inte helt lätta öppenklasser och de krävde en del tankeverksamhet.

Både Nova och Spice nollade hoppklassen. Spice fick lite hjärnsläpp efter slalom och blindbytte på mig och missade då nästa hinder. Domaren tyckte att hon inte varit i vägranzonen och gav mig inga fel, men tiden tickade iväg. Inför agilityklassen hade jag den placerade med endast en hund emellan.

Agilityklassen innehöll en del passager som jag vet att jag suger på, bland annat hinder som skulle hoppas bakifrån. Även om jag tränat mycket på just det sista tiden så sket det sig ändå med Spice. Så hoppet fick alltså stå till Nova. Hon nollade igen, men tyvärr räckte inte tiden utan vi hamnade precis utanför prisplats.

Men vad gör det - det blir ju fler tävlingar nästa helg!

I torsdags fyllde Nova 8 år. Vi var och tävlade klubbtävling och jag trampade tyvärr på stackars Nova så hårt att hon blev halt. Med på tävlingen var även Novas kullsyster Meddy. Jag har känt till Meddy något år nu och slumpen ville att jag hade kameran med mig. Tyvärr har bloggen krånglat några dagar nu och det har inte gått att ladda upp bilder. Men här kommer de i alla fall - grattis på 8 års-dagen Nova och Meddy!

Det skulle bara ta några timmar för vår del, tävlingen i Ystad, så vi brydde oss inte om att sätta upp något tält. Alla väderinstitut var enhälliga – inget regn innan kvällen.

När vi banvandrade agilityklassen började det regna lite. När vi startade regnade det lite mera. Fram med paraplyer och regnställ och försöka rädda det som gick att rädda.

Spice inledde med en nolla och ledde till och med ett tag. Banan var inte alls svår men folk var inte alls på hugget. Så jag gick in med Nova och satsade på SM-pinne och nollade även med henne. Till min glädje och enorma förvåning räckte det till en 2:a-plats för Spice och en 5:e-plats för Nova.  SM-pinne och dessutom CERT!

Nu regnade det riktigt rejält, modell åskregn, men arrangören var skoningslös och skickade in oss på banvandring i hoppklassen. Hela banan fullkomligt flöt och vattenpölarna var 3-4 centimeter djupa. Banan var verkligen inget för mig men jag satsade ändå på ytterligare en SM-pinne. Återigen glömsk om att Nova är betydligt mer lyhörd än Spice så gjorde jag min förhållning för tidigt och drog henne innanför ett hinder. En förarglig vägran som även gav oss tidsfel. Med Spice satsade jag faktiskt på vinst, men banan var verkligen inget för oss. Förvisso nollade vi, men det var det bedrövligaste lopp jag gjort på länge. På ett ställe blev det så märkligt att jag började skratta och kunde knappt sluta. Tack vare att Spice var så snäll och väntade på mig i alla de kluriga passagerna, så fick vi tidsfel. Nu kan man förvisso ifrågasätta referenstiden på en bana som stod under vatten, hade maxade hinder och innehöll flera hinder som skulle tas från fel håll. Men domaren bestämmer – har jag hört från en säker källa – och jag får nöja mig med det. Spice slutade i alla fall 4:a.

Kom precis på att jag inte bloggat om helgens tävlingar. Det beror mest på att jag A) är i full gång och jobbar igen och att B) helgen var en fullkomlig katastrof.

På lördagen åkte vi hemifrån tidigt som sjutton för att tävla i Sjöbo, klass 3 och lag.

Nova nollade hoppklassen, men tiden räckte inte och Spice diskade sig. I agilityklassen diskade sig Spice ganska dumt i en passage som var självklar och Nova fick en onödig och dum femma med tidsfel.

Hopplagklassen var en knepig rackare och vi ville ha en pinne. Det ville sig inte bättre än att Mascot diskade sig som första hund. Yatzy gjorde ett stabilt och bra lopp, Zingo var 2 millimeter från att ta fel tunnelingång och själv sparkade jag Spice stillastående över en oxer. Men vi var det enda laget som tog oss runt, så vi vann och är därmed SM-klara.

På söndagen hade vi tävling på Rönne och det är inte lyckat att tävla samtidigt som man ska vara funktionär, laddningen är inte på topp.

Nova nollade i agilityklassen, men det räckte inte till. Med Spice fick jag helt oväntat fel för beröring. Jag tror att det handlar om ett kompensationsfel, för på gungan vet jag att jag råkade peta till henne. Nu fick jag fel 5 hinder senare istället.

Hopptrean var så märklig att det blev många disk. Och de som inte diskade sig fick tidsfel. I medium hade till och med vinnaren tidsfel. Och då är det ändå en snabb hund.

Jag råkade dra i Nova lite tidigt och fick en vägran. Det retar mig eftersom jag troligtvis hade haft min SM-pinne annars. Spice tittade in i en tunnel och blev diskad.

När det var dags att gå banan för agilitylagklassen satt jag fast som speaker i världens rörigaste hopplagklass large. Dessutom regnade det och blåste så mycket att listorna flaxade och flög.

Jag snabbgick banan efter klassen. Spice bommade slalomingången som var ganska svår, Mascot nollade, Yatzy fick 10 fel och Zingo diskade sig. Så det blev ingen placering för oss.

I hoppklassen var alla trötta och ville bara hem. Mascot nollade igen, Yatzy stod över, Eva sprang med Zingo och nollade tror jag och Spice diskade sig. Jag struntade i vilket för tävlingen var slut och det var dags att packa.

Just nu är jag ganska trött på att tävla känner jag och jag ser faktiskt fram emot vinter och valpar.

I helgen stack husse till Gotland för att döma och jag fick själv åka till Halmstad och tävla. Med som sällskap hade jag Emma med Moa & Sol. Halmstad BK har flyttat, men tack vare att Emma är före detta halmstadbo så hittade vi dit lätt som en plätt. Men sedan var det slut på det lätta, för vi var tvugna att parkera ute på ett kalhygge. Man fick köra längs en smaaaaaal skogsväg där det stod bilar på båda sidor, och be en bön att man inte skulle få möte. På med alla grejjorna på kärran och börja gå, stressa stressa. Hur långt hade de kommit med klass 2 egentligen?? Skulle vi hinna fram i tid? Släpa tontung kärra ungefär 500 meter över stock, sten och rötter. Visst är agility roligt?

Äntligen framme vi nya fina klubbstugan, men var är agilityn? Jasså, där borta, bakom de gigantiska lydnadplanerna! Tja, det verkar ju logiskt och precis som vanligt.

Upp med tält och packning, rusa tillbaka till bilen för att hämta hundarna. Mötte en bekant på vägen: Du ska nog flytta din bil, det luktar bränt i gräset under den...

Ställde Emma på en parkeringsplats som precis blivit ledig, marchera med hjärtat i halsgropen bort till den "brinnande" bilen. Puh, ingen röklukt och inga lågor.

Backa, knixa och krångla för att få ut bilen och vända på vägen. Ut på stora vägen och vända ytterligare en gång för att påbörja inpassning av jättebil på liten smal pytteväg. Givetvis fick jag möte. Blev tvungen att backa hela vägen tillbaka ut. Ingen tacksamhet från den mötande bilen. Suck och stön. Sladda in på parkeringsplatsen så SMS:ande Emma får hoppa ur vägen. Finally!

Vänta länge, länge på klass 2. Tråkigt, men fick i alla fall hejja fram Emma och Moa till sin sista hoppinne. Grattis!

Världens hemskaste hoppklass 3-bana. 95% av startfältet diskade sig, däribland jag med två hundar. Vänta, prata skit och äta. Klockan tickar på. Äntligen agilityklass, helt slut i rutan. Spice har slarviga svängar och Nova tuffar på. Nollor båda två och måste vänta i evigheter på resultatlistan. Till min förvåning blir jag 4:a resp 7:a. Ytterligare en pinne till Nova, bara två kvar nu.

-Usch, vad klockan blev mycket, säger Emma när vi sätter oss i bilen.

20.30 och 60 minuters körning hem. Mata hundar, göra tacopaj och tvätta bajsiga hundrumpor. Hysteriska skrattanfall och öl, inte bra.

Sent i säng och upp tidigt. Inte så lång väntan idag. Betydligt trevligare hoppklass idag. Nova 5 fel för missad slalomingång och nolla med fin tid för Spice. Det räckte minsann till en 5:e plats, sista pinnen, sista certet och CHAMPIONAT!

Hiskeligt tråkig agilitybana, in och göra sitt jobb bara, ingen passion, helt OK lopp men inte super. Till min förvåning blev Spice 2:a.

Sista klassen för dagen var hopplag. Sista pinnen täkte vi ta. Det visade sig att de skrivit fel, det var inte hoppklass utan agility. Och vi behöver ingen agilitypinne. Vi kan ju i alla fall försöka vinna, tyckte vi. Men moralen sjönk och våra överhettade hjärnor fick inte riktigt till det. Spice var den enda som nollade, och det var inte ett speciellt bra lopp.

Körde bilen ända fram till tältet och bara kastade in allt. Pitstop vid klubbstugan för toabesök och glassinköp. Tittar oss i speglen och konstaterar att det kanske stramar lite i huden. Min näsa är alldeles sönderbränd, men vad gör det när man är klar för SM  2011 och har en dubbelchampion i bagaget?

Det är något visst med kvällstävlingar. Den avslappnade stämningen. Grilloset som ligger över plan. Tanken på att man inte behöver gå till jobbet dagen därpå. Oftast sköna sommarkvällar. Härligt!

I veckan var vi i Oxie och tävlade på deras kvällstävling, bara medium den kvällen. Vi var klara tidigt, vilket såklart är skönt. Kluriga banor bjöds det på och jag nollade mina hundar i alla fyra loppen. Duktiga töser! Spice var dock inte riktigt på G trots att hon placerade sig i båda loppen. I hoppklassen fick stryk av Nova och det ska bara inte hända. Men Nova fick en liten pinne i hoppklassen, så nu är det bara tre pinnar kvar totalt.